Annons:
Etikettsvenska-bordshockeyförbundet
Läst 2487 ggr
sissie
11/28/11, 10:25 AM

Generationsskifte

Flera stora namn har tagit paus inom svensk bordshockey. Hur kommer det påverka bordshockeyn? Negativt eller possitivt? Jag tror både och. De stora killarna kommer alltid att vara de som de nya ser upp till, lär sig av och är målet att nå för de framtida storheterna. Men samtidigt så blir det nu mer öppet om vilka som ersätter dem och tar medaljerna istället. Det är nu mera ovisst om vilka som kommer att gå segrande ur striderna om topplaceringarna på tävlingarna.

Ser man det internationellt så tappar Sverige till de övriga länderna. Under de senaste åren har de internationella spelarna haft en något högre klass än svenskarna och de som var närmast att kunna fajtas med den internationella toppeliten är just de som tagit paus eller lagt spakarna på hyllan. De som nu är bäst i Sverige är på en något lägre nivå, vilket kommer att avspegla sig på att Sverige inte kommer att ta lika många fina placeringar på EM som tidigare. Men sista ordet är inte sagt om det i alla fall.

Det finns många spelare som under de senaste åren legat strax under toppspelarna och flåsat dem i nacken. Nu har de chansen att få bli Sveriges toppelit. Detta kan vara den morot som de behöver för att även prestera bra internationellt. Svensk bordshockey är i ett generationskifte. Detta har inte hänt tidigare under alla de år som SBHF har funnits. Tidigare så har det bara varit en och annan toppelitspelare som lagt av eller tagit paus. Nu har i princip alla topp fem varit frånvarande på tävlingarna.

Vilka har vi då som är spekulanter till att bli framtidens toppelit?

Olle Eriksson är på god väg uppåt i rankingtabellerna. Han har på kort tid bara blivit bättre och bättre och spelar sina matcher effektivt. Bristen på rutin att spela play-off och elitgrupper gör att han inte riktigt når ända fram, men är på god väg. Erikssons tar alltid en förlust med jämnmod. Inga raseriutbrott för en förlust, utan glädjefnatt när det gått bra.

Jimmy Eklund – kommer han få sitt genombrott? Ständigt klättrande i ranking med sitt tålmodiga spel. Uppfinningsrik och inte sen att ta efter andras inspelsvarianter. Eklund har mycket kvar att utveckla, men redan nu tampas han högt upp och kan bli en av de nya stora. Han tappar inte heller humöret fullständigt utan tar en motgång med lagom butterhet.

David Freséus har länge legat strax nedanför eliten, men har helt klart tränat hårt under sommaren. Vinst i Öresund Cup och en fin tredjeplats i Pekingpokalen visar på fin form. Freséus är en man som för många kan upplevas som något ensidig i sitt spel, men variationer finns det gott om. Freséus har ett mera ett spel som snarare kan upplevas som schemalagt. Varje uppspel och varje inspel är väl genomtänkt. Slarv och onödiga misstag är få, så han kan behålla punken längre och samtidigt producera aktivt spel. Helt klart en man att hålla ögonen på.

Jerry Wikström har varit med och spelat mycket sedan bordshockeyns barndom. En av de få som hängt med hela vägen mer eller mindre. Inte riktigt kommit upp på toppelitnivå, men har alltid varit en av de som kunde göra livet surt för många toppelitspelare. Ska han äntligen få slå igenom? Mycket möjligt. En pallplats på GP turneringarna är inom räckhåll.

Truls Månsson är en något avig spelare. Knepig att spela mot då han ofta tar till sina mer överraskande inspel som helt enkelt är bakåfram. Efter några få år inom bordshockeysverige håller han sig högt upp i tabellerna. Han har redan visat sig envist stark när det gäller, genom att ta en silvermedalj i Veteran-Lags VM 2011. Hans envishet om att bli bäst kan räcka långt. Lite mer variation och säkerhet i spelet så kan han bli riktigt farlig.

Jimmy Mårdell är ytterligare en kandidat till att bli toppelit. Ett bra försvarsspel och rappa inspel bäddar för vinst i varje match. Förra säsongen så förbättrade han sina placeringar jämfört med föregående säsong, och är nu med och slåss om pallplatserna. Bronsmedaljer förra säsongen kan med all säkerhet redan denna säsong bytas ut mot något silver.

Andra namn att nämna är Joakim Thysell och Martin Arenlid. Båda hemmahörande i Skåne.

Även om det finns många som kan axla mantlarna som toppelit i Sverige så blir steget långt till toppen internationellt. Det kommer att ta något år eller två innan Sverige är tillbaka och slåss om medaljerna på EM och VM. Men man ska väl vara lite försiktig med vad man tror på den fronten.

I år och även kommande säsong är fina år för nya spelare att bli etablerade spelare och göra sig ett namn. Så alla ni som just börjat spela, eller inte börjat satsa än, nu är det dags. Aldrig tidigare har så många toppspelare tagit paus som nu. Så egentligen så kan vem som helst satsa lite tid på träning och komma högt upp i listorna.

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Annons:
Leffe
11/29/11, 9:25 PM
#1
Upp till toppen
Annons: